Navigera missiler på låg höjd utan "modern" elektronik

3/03/2010

Givet att fenomenala Expressen så smått börjat titta bakåt i historien - och i områden som saker slumpade sig jag tittade på mars 2009 - kan det vara intressant att blicka bakåt till den här tiden inom ett annat område. Vi är i 1980-talet vilket för allt under Kalla kriget ev. kvarvarande störande är det i särklass mest intressanta årtiondet. Det här var tiden när U 137 strandade utanför Karlskrona innanför (som om det betyder något för främmande ubåtar på svenskt vatten) militärt skyddsområde.

Jag ska inte alls utesluta att U 137 "incidenten" kan vara viktig men tror ändå inte att den säger oss något viktigt idag kring något mer intressant. Ändå är den ett mysterium. Några möjligheter jag lekt med efter att en viss kvinna som påstod sig vara medarbetare vid Krisberedskapsmyndigheten - men det var insåg jag en missuppfattning från min sida när jag följde upp henne - drog upp det som ett exempel på att Sverige minsann har ställts inför en mer betydande kris. U 137 är dock självklart inte ett exempel på att Sverige varit igenom någon kris relevant för de utmaningar vi nu står inför - Inget agerande behöver påbörjas inom 5 - 15 minuter för att det ska vara möjligt att minimera skador.

Vad gjorde U 137 i Gåsfjärden med "kärnvapen"?

Frågan är vad U 137 just då gjorde i Gåsfjärden och varför mätning indikerade att något radioaktivt fanns i ubåten. Att ubåtar av och till säkert gick in på svenskt vatten både för att kartlägga det marina liksom för att lämna av och hämta upp saker och personer under Kalla kriget är välkänt. Att det är svårt att hantera för ett land som Sverige med en enorm kust säger sig självt med den tidens teknik. Knappt att det går i ens begränsade skärgårdsområdena. Idag är det ingen utmaning och ubåtar på så grunt vatten ses utmärkt via satellit.

I det här området låg Karlskrona varvet och diverse andra militära installationer varav idag tror jag mer eller mindre allt visats filmat i svenskt TV. Jag tvivlar också att något av det i sig kan ha intresserat Sovjetunionen 1981 då svenska flottan inte var vad som kan ha betraktas som ett hot utan vad som vid ev. konflikt direkt hade slagits ut via flyg långt innan det ens fått syn på ett främmande fartyg. Inte heller vet jag att svenska försvaret infört någon relevant nytt de kan ha varit nyfikna på.

Våra ubåtar kan möjligheten ha setts som mer problematiska. En ubåt - med lite tur - vet vi från många incidenter kan göra enorm skada. Ändå tvivlar jag på att U 151 och vad det kan ha lämnat av eller hämtat upp kan ha varit i en situation där de sett något som Sovjetunionen inte redan långt innan dokumenterat.

Vilket värde hade Gåsfjärden för Sovjetunionen oavsett svenska militära installationer?

Låt oss fråga oss vad som för Sovjetunionens flotta var unikt med Gåsfjärden som inte har med de svenska militära installationerna att göra. Några möjliga svar på det är:

1. Vattnet är kartlagt och därför givet att befälhavaren inte är full är det säkert att gå in där.

2. Punkter där man kan hämta upp folk och lämna av är kända.

För andra delar av kusten behöver inte alls det vara fallet. Det går givetvis att lösa om behovet är långsiktigt men tar en del tid. Antag nu att ett behov att ungefär i det här eller ett jämförbart område oberoende av faktiska militära svenska installationer fanns där en tidsgräns existerade. Då är Gåsfjärden ett välkänt alternativ och mycket möjligt det enda utanför Stockholms skärsgård.

Att U 157 bar kärnvapen tvivlar jag på

Betänk att mätning runt U 157 indikerade att kärnvapen fanns ombord. Det hade mätts runt ubåten. Saken kring det är dock att man säkert fått indikationer på strålning och så antog man att det var ett kärnvapen men jag är inte så himla säker på att den där mätningen verkligen skedde varken med utrustning eller övning nog att avgöra vad det var.

Eller jag kan säga att jag vet säkert att det inte skedde så därför viss teknik som idag fanns saknades och tidsrymden som mätningen skedde från och varifrån är känd liksom att mätningen skedde från en nod snarare än flera parallella d.v.s. form på källan går ej att avgöra och heller inte form på vad som metall innesluter den även om sådan kan framträda.

Svenska kronan hade devalverats

Roar vi oss med att anta att det stämma behöver vi fråga oss vad som kan ha föranlett detta. Svenskar som var med från den här tiden är vana vid att Sovjetunionen utmålades som enormt starkt i media. I verkligheten var deras ekonomi körd i botten och både det ena och det andra hade börjat falla sönder. Ubåtarna fanns dock och de hade lagringsutrymme. En del utländsk valuta tog Sovjetunionen dessutom in bl.a. via spannmåls- och oljeförsäljning och vid den här tidpunkten hade den svenska valutan nyligen devalverats. Skillnaden för att handla något i Sverige om man kunde smuggla in utländsk valuta att växla var högst betydande.

Gick U 157 in i Gåsfjärden med kärnvapen? Ja det är naturligtvis möjligt. En situation jag efter vad som senare framkommit inte alls håller som helt otroligt är att höga befälhavare i flottan haft en ordentlig fest och supit sig riktigt fulla, och i det fått för sig att någon lyxvara ska inhandlas i Sverige i gåva till ev. flickor som kan delta eller någon exklusiv vinsort som ej finns i Ryssland och helt enkelt skickat in en ubåt att handla det i Sverige.

Ändå är jag tveksam att överkommandot inte skulle ha reagerat på att man tog en ubåt i skarp "kärnvapentjänst" i Östersjön. Visst att höga officerare hade en enorm makt i försvaret och långt utanför det men vissa saker var de inte betrodda med och jag ser ingen efterreaktion som verkar rimlig. Så låt oss utesluta svenskt fylle-shoppande med kärnvapenubåt även om det nog kan ha förekommit vid andra tillfällen.

Däremot kan de mycket väl ha gått in för att hämta upp något köpt billigt i Sverige som var radioaktivt. Ett flertal alternativ finns vilka inte fick exporteras till Sovjetunionen och som var radioaktiva. Det rör inte alls bara applikationer inom det militära utan bredare än så. Här kan det vara intressant att följa sjukdomshistoriken hos högt uppsatta politiker och militärer.

Markörer för lågt flygande missiler

Antag nu att U 157 inte hade kärnvapen ombord men bär radioaktivt preparat in i Gåsfjärden. Det finns massor av annat som kan indikera på samma sätt. Rent av om man antar att något trivialt ska tillverkas givet de begränsade ekonomiska förutsättningarna kan man mycket väl ha utgått från ett kärnvapen och hur uppdelat det än var förvarat det i samma container som kärnvapen givet att det är ett utrymme som finns och att det är utan risker för bemanningen.

En möjlighet är att det är "små" stycken radioaktiva preparat avsedda att placeras ut som markörer. Bildanalys för att dirigera smarta missiler var ett område som inte var aktuellt för Sovjetunionen som tappat alla förutsättningar att prestera alls inom elektronik. Vill man ändå ha lågt flygande missiler för att riktat kunna ta ut begränsade installationer för att ha möjlighet att vid krig med annat land än Sverige röra flottan utan att Sverige sitter och rapporterar till Nato är markörter med radioaktivitet kanske en möjlighet?

Givetvis kan man ta ut det med flyg men de syns på radar långt innan. Det är också spontant aggressivt och svenskt flygvapen kommer vara i luften långt innan de ens är över land. Att flyga missiler ett fåtal meter över vattenytan är enkelt. Däremot att dirigera dem utan avancerad elektronik över land är svårt. Lågt flygande syns de inte på radar och kommer snabbt och enkelt ha slagit ut enskilda installationer utan att ha gjort något stort som tvingar Sverige in i krig. Det kan t.ex. skyllas på att kraschat flygplan.

Placerar man ut markörer av något slag den uppfattar är det problemet löst och radioaktivitet kan fungera riktigt bra:

1. Påverkas inte av väder och vind.

2. Påverkas inte av temperatur.

3. Förutsättningarna påverkas inte av något utanför mottagaren.

Att Sovjetunionen hade teknik för att på låg höjd långa sträckor dirrigera en långt flygande missil tvivlar jag på. Däremot att följa markörer i form av radioaktiva preparat utplacerade så att inga hinder finns är fullständigt trivialt. Mellan dessa kan de sedan självklart flyga rakt efter vägar. Markörerna krävs bara när de behöver svänga samt på en i förväg väldefinierad sträcka från vägen mellan den och målet.

Har detta betydelse idag? Knappast. Går det att verifiera? Har man någon trolig punkt där de kan antas finnas är det ju bara att promenera ut med en Geigermätare (låna från närmaste universitet eller högskola) tills man får en indikation och gräva upp vad man nu hittar.

Faktiskt har vi i Sverige rapporter om just lågt flygande missiler från den här tiden. Så det är väl möjliga områden att söka runt. Dock tror jag verkligen att om man bor i närheten av en plats där en svensk flygbas fanns oavsett om det nu är Stockholm, Uppsala eller Luleå och roar sig med att titta på en karta och har en geigermätare att låna så bör man nog kunna hitta en markör eller två om de finns. Utgå från punkter där missilen behöver svänga. Ett bra råd är dock att inte röra vid vad man hittar utan direkt kontakta polis som i sin tur kan ta kontakt med försvaret för hantering av det, och omedelbart lämna platsen.

0 kommentarer

Kommentera