Jan Guillous kolumn i Aftonbladet var liksom många andra gånger trevlig läsning:
Därför är det viktigt att kritisera USA
"Argumenten" är samma man hört av och till genom åren och även om man inte delar föreställningarna är de när framförda av en gammal fin nationalklenod som Jan Guillou mysigt hemtrevliga. För mig "endast" 35 år gammal för han tankarna till min ungdom för många år sedan under Jan Guillous som journalist mer yrkesverksamma period.
Krönikan är egentligen inte fel i något (verkligen inte att det är korrekt att gräva ner sig i detaljer när äldre under sin pension tar sig tid att bidra med sin långa livserfarenhet) och även om den bitvis är luddigt mystiskt är det ingen nackdel även om det en omställning att se en så unikt skicklig skribent gå vidare till den sista och mest värdiga delen av karriären.
Att en nationalklenod som Jan Guillou fortfarande skriver en krönika regelbundet är ett fint privilegium för hela Sverige.
Vi bör alla vara tacksamma och ta möjligheten att läsa honom så länge chansen fortfarande finns. Det är erfarenhet från en tid av våra mediala historia vars "deltagare" om inte allt för många år helt kommer ha försvunnit in i historiens dimmor.
Även om krönikan inte ska ses på "samma sätt" som skriven när han var yngre utan mer som en litterär uppoffring än ett inlägg i debatten är den ändå intressant att diskutera därför att ett viktigt område via en trevligt välformulerat ingång ges. Att ta möjligheten att utgå Jan Guillous krönika är om än inte relevant på samma sätt som kanske yngre i dagens läge mer politiskt "aktuella" skribenter lärorikt och något jag gärna tar möjligheten till.
Vi ska här korrekt se hans krönika som inspiration snarare än något vi inför äldre olämpligt oartigt diskuterar korrektheten i rörande detaljer och fakta. Äldre särskilt som Jan Guillou vilka presterat imponerande värden likt vad jag aldrig kommer klara under deras långa och imponerande karriär och nu sakta drar sig tillbaka in i ålderns vila med den för äldre "speciella" argumentationsteknik ska man alltid artigt "lyssna" på tillsammans med tidiga vetenskapliga upptäckter, bibeln, historiska händelser m.m.
Detaljer kring fakta, händelser, ny teknik, aktuell politik m.m. är ingenting man ska hänga upp sig på när man lär från äldre. Ofta diskuterar de egentligen vad de upplevt längre bak i livet och det är erfarenhet vi alla oftare borde lyssna på.
Internet är inte så farligt
Jan Guillou uttrycker i början rädsla och oro inför nätet där han menar att han angrips. Jag har ingen förutsättning att bedöma om det verkligen stämmer eftersom jag inte följer hur någon känd svensk berörs på nätet. Rent allmänt är det knappast något att bry sig överdrivet i givet att få når ut till annat än ett fåtal personer. En pensionerad journalist som Jan Guillou kanske kan missuppfatta deras räckvidd? Även om några hundra kritiserar honom på nätet är deras "spridd" troligen helt obefintligt jämfört med Jan Guillous bemötande i Aftonbladet.
Även om internet för mig och även flera äldre generationer är något som är en del av vår vardag är det ingenting som egentligen funnits särskilt länge. Det är välkänt svårare att ta till sig nya möjligheter för gamla och jag märker verkligen det själv fast jag "bara" är 35 år. Internet uppfattas av många äldre som hotfullt därför att det är nytt och man saknar kontakt med det. Detta är viktigt att peka på dels så att ingen övertolkar och känner sig angripen av vad Jan Guillou skriver. Fenomenet anknyter dessutom som vi ska se till problemet med religiös fundamentalism och lösningen på det problemet.
USA och många andra påverkar verkligen tydligt Sverige
Jan Guillou pekar på att USA har ett stort inflytande i Sverige och det är givetvis helt riktigt. Det samma gäller EU, Ryssland och Kina. USA har dock en särskild roll i Sverige både när det gäller handel och ytlig kultur.
Givet att vi lägger ut enorma pengar på presstöd och statligt finansierad TV, radio och internetsajter är den enklaste vägen att eventuellt balansera det via det och vad engagerade hellre lägger tid på. Själv är jag bryr jag mig inte i vilken kultur folk konsumerar och när det gäller handel tycker jag att vi ska försöka öka den med alla länder där möjligt.
Sverige är inte en vasallstat till USA
Jan Guillou menar sedan att Sverige är en vasallstat till USA vilket är lite "tveksamt". Kanske var det så när Jan Guillou var ung? För mig som bara är 35 år är det svårt att ha någon bild av. Självklart har Sverige en del politiskt samarbete med USA men det är inte på något sätt jämförbart med större europeiska länder.
Vi har knappt något försvars- eller utrikespolitiskt samarbete alls och direkta politiska kontakter är inte starkare än att jag är tämligen tveksam till att Statsminister Reinfeldt ens klarar att nå President Obama över telefon med mindre än att det är planerat i förväg (åtminstone inte utan att på vägen direkt behöva redovisa ärende).
En spännande mystisk knorr
Krönikan avslutas med en litterärt riktigt välskriven knorr värdig nationalklenoden Jan Guillou och likt något han kunde ha skrivit under ungdomen. Det är en tilltalande utmaning att efter att ha njutit av den rent litterära förmågan som jag har så mycket att lära av att försöka förstå vad Jan Guillou egentligen menar.
"Viktigare i så fall att skriva om kineser – som vännen och författarkollegan Henning Mankell – eftersom Kina representerar ett diktatoriskt alternativ till demokrati för världen. Men om demokratin skall segra måste dess starkaste företrädare, USA, bli bättre på att tillämpa demokrati, särskilt i sin utrikespolitik. De metoder som USA valt för att lansera vårt politiska system runt om i världen har inte varit framgångsrika. Mest beroende på att det inte går att bomba barbarerna till demokrati eller att med våld övertyga dem om att kvinnor måste klä sig oanständigt."
Från: Därför är det viktigt att kritisera USA
Givet Jan Guillous bakgrund som maoist och engagerad ganska - men knappast för tiden anmärkningsvärt - långt ut till vänster hade det varit passande innan han som nu mer påtagligt åldrats mer konkret engagera sig i kinesisk demokrati. Det är också en viktig fråga där en tung person som Jan Guillou förr kunde ha gjort nytta. Ändå precis som jag skrev är jag liksom säkert de flesta svenskar tacksamma bara över att han fortfarande skriver sin krönikan regelbundet och det är verkligen trevligt nog i det lilla.
Föreställningen att USA försöker bomba Afghanistan till demokrati tror jag är en farlig missuppfattning. Kanske var det mer relevant när det gällde Vietnam kriget? USA tillsammans med andra länder invaderade Afghanistan vilket är ett beslut man kan diskutera men idag är att det är gjort. Det är ett ansvar man tagit och att lämna ett instabilt Afghanistan är att ge militärt väpnade religiösa fundamentalister möjlighet att snabbt och blodigt återta makten. Inhemska aktörer har inte förutsättningar att militärt hantera dem.
När USA bombar eller genomför andra militära operationer är det mot väpnade förband i form av Talibaner och associerade organisationer. Det är ingenting som medvetet riktas mot civilbefolkningen.
Självklart är de väpnade operationerna USA med flera länder gör inte önskvärda i sig själva. Idéen att USA önskar det eller finner nöje i det är helt felaktig. Ingenting skulle politiskt vara enklare för President Obama än att lämna Afghanistan.
Hur internet kan hjälpa Afghanistan
En viktigare fråga att här diskutera därför den sällan tas upp är vilka åtgärder man behöver göra förutom väpnade operationer - Vad som långsiktigt kan förebygga tillväxt i problem och som motverkar religiös fundamentalism.
Vad jag menar kan göra nytta tog jag tidigare upp i på Nyhetsbloggen är att internet kan vara ett verktyg för långsiktig stabilitet i Afghanistan och konkret motverka religiös fundamentalism:
Ett stabilt Afghanistan kräver kontakt med övriga världen
Självklart finns mängder av andra åtgärder man också behöver hantera. Men jag menar att två saker man ofta missar i dom här regionerna är att:
1. Hantera psykiatriska skador befolkning tagit av konflikten. Det går att hantera kostnadseffektivt (om än ännu kanske inte lika bra) med hjälp av internet. Många regioner där dessa problem lämnas hamnar i nya problem gång på gång genom historien. Vi kan t.ex. se hur Belgiens övergrepp i Afrika än idag skapar problem där stympningar med avhuggna händer och fötter än idag är vardag i konflikter - Vad Belgien började med.
2. Att se till att särskilt barn och ungdomar inte bara får skolundervisning men att de får kontakt med personer i andra delar av landet liksom i andra länder. Om du under skoltiden har vänner - även om det bara är över nätet - bland skolbarn i t.ex. USA tror jag risken är mycket lägre för att du ska känna irrationell främlingsfientlighet som får dig att begå terroristdåd.
Det handlar även om att se att samhällen kan fungera utmärkt utan att kvinnor irrationellt diskrimineras och antas behöva sakna självbestämmande. Om du lever i en kultur där det redan är så och det påstås nödvändigt är det istället lättare att stanna i den vanföreställningen.
Att fånga om dessa möjligheter handlar om att se möjligheterna ny teknik ger för att möjliggöra lösningar som förr inte gick att hantera kostnadseffektivt på större regioner. Givetvis är det lättare för alla aktörer och alla som debatterar aktörerna att upprepa sedan 40 år välkända argument men de löser lika lite då som nu några problem.
Foto:
Kommentera