Jag skrev för någon dag sedan om publicerad forskning kring möjligheterna att mäta stämningsläge på populationer genom att identifiera den samma på nätet avseende av denna publicerad text (t.ex. bloggar) i inlägget:
MÄTA HUMÖRET PÅ GRUPPER VIA BLOGGAR
Det här är sådant som givetvis sådant som kan vara möjligt för att se och förstå hur idéer rör sig ungefär som jag skrev i:
KRAFTFULLA TRENDER, REFERENSINFORMATION OCH NUHET
Inom det här området har jag något som kanske kan bli en modell. Den mäter dock många fler typer av datakällor än Dodds och Danforth och för dessa i undergrupper. Totala mängden indata är dock mycket mindre. Jag sitter just nu och gör en ny anpassning av den avsedd att mäta stämningsläget på svenska språkområdet. Samtidigt dokumenterar jag en del av mätmetoderna och datakällorna. Det läggs på:
Ordet henonimeter skapades av den irländska matematikern och ekonomen Francis Edgeworth år 1881. Han tänkte sig att en hedonimeter skulle mäta lycka och välbefinnande. Han resonerade också mycket kring välbefinnandes ("pleasure") inverkan och beräkning. I The "Hedonical Calculus" från 1879 definierade han "pleasure" enligt:
"Pleasure is used for "preferable feeling" in general [...]. The term includes absense of pain. Greatest possible happiness is the greatest possible, integral of differential 'Number of enjoyers x duration of enjoyment X degree thereof [...]."
Hedonimeter var därför ett passande namn på domänen.
Foto:
Kommentera