Säkerhetspolisen 2010

8/03/2011

Från Så värvas en agent (PDF) i Säpo 2010 där bl.a. också några exempel på spionage (ex. Kina, Libyen och Syrien) samt hur man agerar vid ett fientligt värvningsförsök diskuteras:

"Högsta prioritet för en utsänd underrättelseofficer är att värva agenter som kan leverera information. Möjliga agenter bearbetas systematiskt i en process som man kan dela upp i sex steg: Värvningsprocessen börjar med en analys av vilken information som den utländska underrättelsetjänsten behöver.

Denna analys utgör grunden för målsökningsfasen, då en underrättelseofficer får i uppdrag att hitta en person som kan leverera den efterfrågade informationen.

Personen som underrättelseofficeren bedömer har tillgång till rätt information kartläggs sedan i studiefasen. Uppgifter om personliga egenskaper, svagheter, ekonomi och familjesituation ligger till grund för en bedömning av möjligheterna att få personen att arbeta för ett annat land.

Om underrättelseofficeren anser att den utvalda personen är lämplig söker han eller hon kontakt i närmandefasen. Närmandet sker på ett sätt som ska uppfattas som spontant och slumpmässigt, men i själva verket sker kontakten utifrån de uppgifter som framkommit i studiefasen.

Om det första mötet blir lyckat inleder underrättelseofficeren en relation med den tilltänkta agenten i vänskapsfasen.

Den utvalda personen utsätts för en charmoffensiv och får också oskyldiga uppdrag för att testa relationen. Vaksamheten och omdömet bryts ner hos den utvalda personen, ibland under flera års tid. Slutligen ställer underrättelseofficeren den tilltänkta agenten inför frågan att lämna ut hemlig eller känslig information. Värvningsfasen är det svåraste ögonblicket i processen, men om det faller ut väl för underrättelseofficeren har personen blivit agent för ett annat lands underrättelsetjänst."

0 kommentarer

Kommentera